Archive for the ‘Dagens Selma’ Category

Napoleons goda kycklinggryta (Kyckling Marengo)

17 juli, 2014

Tänkte bara kika in en sväng för att bjuda er på ett nytt gott recept! Här hemma njuter vi av semestern och solen för fulla muggar, men ett inlägg här på bloggen med lite smarrig mat skadar ju inte, eller hur? 🙂

Jag bjöds på den här kycklinggrytan hemma hos min pappa för första gången. Om man googlar receptet finns den i många olika varianter och det här är min egen tolkning av en gammal rätt som Napoleon tydligen älskade. Hela familjen tyckte att den blev jättegod så därför ska givetvis ni också få receptet! 🙂

marengo2
Napoleons goda kycklinggryta (Kyckling Marengo)
(4-6 personer)

500g kycklinglårfilé
Smör till stekning
300g champinjoner
2 gula lökar
3 selleristjälkar
2 msk tomatpuré
4 msk mjöl
2 dl vatten
3 dl vitt vin
1 hönsbuljongtärning
1 näve svarta oliver
1 burk körsbärstomater
3 tsk honung
2 lagerblad
3 vitlöksklyftor

Vid servering:
Hackad persilja
Riven parmesan

Gör såhär:
Dela kycklingen i mindre bitar.
Skär champinjonerna grovt.
Finhacka gul lök och selleri.
Stek kycklingen i smör och lägg över i en gryta.
Fräs champinjonerna, lök och selleri.
Tillsätt tomatpurén och låt den fräsa med nån minut.
Lägg över alltsammans i grytan.
Strö över mjölet och rör om.
Häll på vin, vatten, hönsbuljongtärning, lagerblad, pressad vitlök, oliver och körsbärstomater.
Ge grytan ett uppkok under omrörning.
Lägg på ett lock och låt puttra på svag värme i ca 25-30 minuter.
Tillsätt honungen och blanda väl.
Smaka av med salt  och svartpeppar.
Servera med ris, kokt potatis eller pasta, som jag gjorde.
Toppa med hackad persilja och riven parmesan.

marengoLök, champinjoner och selleri fräses i smör.

marengo1I den här rätten gör det stor skillnad på kvalitén på produkterna. Satsa på goda oliver och riktigt bra burktomater!

marengo4
marengo3Perfekt fredagsmiddag!

Supergott och känns lite smålyxigt sådär, perfekt till fredagsmiddag 🙂

Jag hoppas att ni andra har lika mycket sol och värme som vi har här och att ni njuter riktigt ordentligt av sommaren! 😀 Jag bjuder på en bild på min lilla tjej Selma, som inte är så liten längre utan faktiskt hunnit bli tre år! 😀 (Ni minns väl det här? 🙂 )

selma
Kram Karin

Annonser

Saffranskaka och Dagens Selma

30 november, 2012

Ahhh…. Känner ni…?! Det är freeeedag! Woop woop! 😀

Fortfarande ganska mycket snö kvar på backen och inget slask så långt ögat kan nå faktiskt! Den här veckan har rusat på i raketfart och jag har verkligen varit i bakartagen kan man säga. En massa gott har det blivit till adventsfikat på söndag. Jag tänkte bjuda er på ett sådant recept idag, nämligen min mammas goda Saffranskaka!

Den här gången fick jag även en liten hjälpreda i köket som nu har upptäckt att det ju är jätteroligt att stå och röra i bunkar och kastruller. Anar jag att hon kanske går i sin mors fotspår? Ja ingen vore då gladare än jag naturligtvis! 😀

Saffranskaka3
Saffranskaka
(8-10 bitar)

2 ägg
3 dl socker
200 g smör
1 paket saffran
1½ dl mjölk
4 dl vetemjöl
2 tsk bakpulver

Gör såhär;
Sätt ugnen på 175 grader.
Vispa ägg och socker poröst.
Smält smöret och vispa ner det tillsammans med saffran i äggsmeten.
Tillsätt mjölken.
Blanda mjöl och bakpulver och sikta ner detta i smeten.
Smörj och bröa en ugnsform, ca 24-26 cm i diameter.
Häll smeten i formen och grädda kakan i ca 45 minuter.

Saffranskaka1
Saffranskaka4
En riktigt enkel, god och saftig kaka som passar utmärkt att frysa ner i bitar och bara plocka fram så många som går åt för stunden. En riktig favorit! 🙂

Nu ska jag njuta vidare av fredagen!

Kram Karin

Flygande Jakob – Delade läger!

18 november, 2012

Då är vi åter hemma i Linköping efter en liten visit hemma hos min familj i Örebro. Det var väldigt trevligt med goda middagar och mycket umgänge med nära och kära. Trots det är det skönt att vara hemma i den gamla vanliga lunken igen 🙂

Idag tänkte jag bjuda er på ett recept som världen håller i två skilda läger. Antingen älskar man det eller så hatar man det. Det är iallafall den uppfattning som jag har fått om denna maträtt. En 70-tals klassiker som lagades i var och vartannat hem långt in på 80-talet och kanske än idag!

Jag talar givetvis om Flygande Jakob. Denna kycklinggratäng innehållande grädde, chilisås, jordnötter och den fruktade/älskade bananen!
När jag växte upp uteslöt alltid min pappa banan i den här maträtten, och om jag får gissa så är det därför jag tycker så mycket om flygande Jakob än idag.

Andreas mindes den där varma bananen från sin barndom så när jag sa att jag villa laga flygande jakob blev det vilda protester från hans sida till en början. Efter lite övertalning och med löfte om att utesluta bananen gick han iallafall med på det.


Flygande Jakob
(4 personer)

1 grillad kyckling
3 dl vispgrädde
Chilisås efter smak, ca 2-5 msk
2 tsk italiensk salladskrydda
1 paket bacon
2 dl jordnötter
(ev 3 bananer)

Gör såhär:
Sätt ugnen på 225 grader.
Rensa kycklingen och dela köttet i mindre bitar.
Lägg kycklingen i en smord ugnsform.
Krydda kycklingen med salladskryddan.
Vispa grädden och blanda med chilisåsen. Salta och peppra.
(Skala bananerna och dela dem på mitten, på längden.
Lägg bananerna uppepå kycklingen.)
Bred ut gräddröran som ett jämnt lager högst upp.
Gratinera gratängen i ugnen i ca 20 minuter.
Strimla baconet och knaperstek det i en stekpanna.
Strössla över bacon och jordnötter före servering.
Servera med kokt ris och sallad.




Hos mig väckte den här maten gamla minnen och jag gillade den lika mycket nu som förr. Andreas blev positivt överraskad och Selma åt som aldrig förr! 😀
Slutligen en lyckad middag alltså!

I vilket läger sitter ni gällande Flygande Jakob? Älskad eller hatad?

Ni har väl inte missat att jag gästbloggat på Kryddburken idag? Kika in där och spana in min mustiga älggryta vettja! 😀

Kram Karin

Favorit-förrätten nr 1 & Dagens Selma!

29 september, 2012

Lördagskvällar är alltid riktigt sköna tycker jag (förutom för ca 1½ år sedan när jag åkte in till BB med värkar. AJ!). Ikväll är Selma hos farmor och farfar och myser och jag och Andreas har fått lite egentid.

En god förrätt har fått starta denna lördagskväll och det blev en av mina absoluta favoriter! Ja jag tror till och med att den är rankad nr 1 på min topplista!


I all sin enkelhet så är denna breasola-carpaccio en kulinarisk storhet. Jag älskar den verkligen (och skulle garanterat kunna leva på BARA denna förrätt). Andreas gillar den men han är lite skeptisk till balsamicokrämen man ringlar över. Det som är så gott!

Skickar med en bild på lilla/stora damen som nu gått sin första vecka på förskolan! Min duktiga tjej! ♥


Jag önskar er alla en riktigt skön lördagskväll!

Kram Karin

Snittar med grön olivtapenade

13 april, 2012

Härliga fredag!! Fredagskänslan infinner sig direkt när jag kliver ur sängen, trots att det är fredagen den 13:e. Hittills har jag klarat mig utan någonting i otursväg iallafall 🙂

Handlingen inför helgen är avklarad och det blir goda middagar både idag och imorgon! En trevlig start på fredagsmyset tycker jag är lite snittar eller tilltugg till någon smarrig drink eller kanske en god cider. Då känns det som att helgen liksom börjar på riktigt! 🙂

Här kommer ett snabbt och enkelt recept på en supergod grön olivtapenade som passar perfekt att starta fredagsmyset med! Det enda som krävs är fyra ingredienser och en stavmixer! Hur enkelt kan det bli egentligen? 😀

Grön olivtapenade
(ca 2½ dl färdig tapenade)

350 g gröna oliver med valfri fyllning
1/3 dl finriven parmesan
2 msk olivolja
1 liten vitlöksklyfta

Gör såhär:
Mixa helt simpelt ihop allting med en stavmixer tills du fått oliverna riktigt finfördelade.

Servera till baguettebitar, crostini, en stekt köttbit, eller vad du tycker bäst om. Det funkar till det mesta! Supergott!
Min favorit är att lägga tapenaden på små crostinis och äta dem rakt upp och ner. Hur gott som helst! 🙂

Slänger med en Dagens Selma också, en bild på 1-åringen, det var ju längesedan sist! Nu är hon stora damen som både går och har börjat prata så smått. En riktig liten individ 😀

Ha en underbar fredagskväll allihop!

Kram Karin

Året 2011!

30 december, 2011

Jag tänkte att jag skulle skriva lite om vad som hänt mig under det senaste året. Jag satt länge och tänkte men trots allt funderande så kom jag ändå bara på en enda sak – och den var inte så liten heller!

Minns ni den 28 januari i år, när jag avslöjade min överraskande hemlighet – jag var gravid! Vi hade vetat det i en vecka och ville inte gå ut med det förrän vi varit och sett så att bebisen mådde bra. På Andreas födelsedag var vi på vårt första besök hos barnmorskan och allt såg jättefint ut så då äntligen berättade vi att vi skulle få barn.  Egentligen inget konstigt med det, om det inte hade varit för att vi redan var i v 33 och varit gravida så länge utan att veta om det!

Det var en helt galen tid och vi hade bara sju veckor på oss att köpa in allt vi behövde, fixa vagn och framförallt ställa in sig på att vi skulle bli föräldrar!

Selma två dagar gammal

Det gick bra och den 3:e april kom lilla Selma till världen! Hon blir 9 månader den 3 januari och det känns verkligen som att tiden rusat iväg.

Selma idag, snart 9 månader gammal

Hon är för det mesta en glad liten bebis som sover på nätterna, kryper och reser sig mot precis allting här hemma, så det är fullt ös!

Jag hoppas ni haft ett helt underbart 2011 och att ni får ett minst lika underbart 2012!

Ett stort gott nytt år från oss alla!

Kram Karin

Skånsk kalops

11 december, 2011

En söndag passar ett riktigt långkok extra bra tycker jag! Man är ledig och just den här söndagen (från lördagen) har vi varit barn lediga eftersom farmor och farfar ville låna Selma över natten. Kul för dem och skönt för oss föräldrar som har haft det fullt upp nu när lill-tjejen precis börjat krypa! Det är svårt att få en lugn stund då 🙂

Kalops är vansinnigt gott och trots det har jag aldrig gjort det själv! Nu var det dags och idag gjorde jag slag i saken. Här är mitt recept.

Skånsk kalops
(6-8 personer)

1 kg högrev
3 gula lökar
2 morötter
15 kryddpepparkorn
3 lagerblad
2 tsk timjan
0,7 l hönsbuljong
Ev maizena

Gör såhär:
Skär högreven i bitar, 3×3 cm.
Skiva morötterna och hacka lökarna.
Värm upp en stekpanna med smör och olja.
Bryn grytbitarna tillsammans med löken.
Salta, peppra och lägg över det i en gryta.
Bryn i omgångar så att köttet får vacker färg.
Tillsätt buljong och kryddor.
Koka kalopsenen sakta under lock tills köttet känns mört (cirka 2 timmar).
Efter ca 1 tim och 30 min, lägg i morötterna och låt dem koka med sista halvtimman.
Red vid behov kalopsen till simmig konsistens med lite maizena utrört i vatten.
Smaka av med salt och peppar.

Extra gott blir det med brysselkål till grytan, samt kokt potatis. Underbart god husmansklassiker!

Tänkte bjuda er på Dagens Selma också. Mammas lilla LHC-tjej! Hela åtta månader är hon nu!

Kram Karin

Krustader med svampmousse

25 september, 2011

Igår hade vi en riktigt skön lördag! Vi började dagen med att lämna Selma till farmor och farfar, som var sugna på att ha hand om Selma tills idag. Hon gillar att vara hemma hos dem ibland så det passade bra igår då jag och Andreas fick lite vuxentid ihop 🙂
Efter att vi lämnat lilltjejen åkte vi ut för att vinna lyckan i svampskogen. Vi fick en fin skörd av både trattkantarell, soppar och taggsvamp. Gott! :-DJag är galen i svamp så det blir mycket svamprecept framöver!

Igår kväll skulle vi äta säsongens sista kräftor och innan dess gjorde jag små krustader fyllda med en gudomlig svampmousse. Riktigt mumsiga blev dom! Enkla att göra var dom också, vilket naturligtvis uppskattas.

Krustader med svampmousse

1 ask krustader
1 burk champinjoncreme
1/3 ask philadelphiaost
3 kvistar färsk timjan
Salt & vitpeppar
Färsk persilja eller timjan för dekoration

Gör såhär:
Dra av bladen på timjankvistarna och finhacka bladen ordentligt.
Rör samman champinjoncreme och philadelphiaost, samt rör ner timjanhacket.
Smaka av med salt och peppar.
Fyll krustader och garnera med färsk timjan eller persilja.

Mumsiga munsbitar som har en försvinnande åtgång när de serveras. Ett riktigt gott och enkelt tilltugg till drinken!

Måste också visa er Dagens Selma. Stora tjejen har nämligen lärt sig sitta själv utan stöd! Mammas duktiga tjej! 😀

Kram Karin

Rodnande kassler i Bergakungenssås

9 augusti, 2011

Igår rotade jag fram ett middagsrecept som jag sparat sedan länge. Jag hittade det från början hos Remsan och tyckte att det lät så himla gott. Nu har det legat i ”prova-på”-mappen alldeles för länge och det var dags att göra slag i saken och göra rätten till middag igår – med vissa korrigeringar förstås 😀

Rodnande kassler i Bergakungenssås
(4 personer)

750 g kassler
smör till stekning
1 gul lök
1 paket bacon
4 dl matlagningsgrädde
2 msk tomatpuré
1 köttbuljongtärning
1 tsk paprikapulver
2 tsk torkad dragon
1 tsk socker
1 ½ dl vitt vin

Gör såhär:
Skala och hacka löken och strimla baconet.
Fräs lök och bacon i en stekpanna.
Tillsätt tomatpure och paprikapulver och låt fräsa med nån minut.
Häll på vinet och och smula i buljongtärningen.
Låt puttra några minuter.
Tillsätt grädden och dragonen, samt smaka av med salt, peppar och socker.
Skiva kasslern och lägg i en ugnsform.
Häll såsen över kasslern och gratinera i ugnen i ca 15 minuter.
Servera med kokt ris.

Ett jättegott recept var det! Klart värt att testa om ni inte gjort det ännu. Enkelt att laga och snabbt gick det också 🙂

Tänkte bjuda er på Dagens Selma också. Här är en bild när hon provar farfars keps! Fyra månader blev hon i onsdags 🙂

Kram Karin

Dagens Selma – Selma är kändis!

30 juli, 2011

Jag berättade ju för er att Östgöta Correspondenten vad här för ett tag sedan och gjorde ett reportage om mig och Selma och vår, något ovanliga, historia.
Idag publicerades artikeln i tidningen så givetvis köpte vi ett exemplar för att spara till Selma när hon blir större.

Såhär stod det i artikeln:

”Karin hade varit sjukskriven i flera månader för sin smärtande ljumske. Läkarbesöken avlöste varandra, men ingen förstod varför hon hade så ont. Till slut blev sambon så frustrerad att han sökte svaret på internet.

Då trillade myntet ner – Karin var gravid. Åtta veckor senare föddes Selma.

Sju veckor gammal ligger lilla Selma hopkurad i sin vagn. Hon sover gott iklädd mammas gamla sparkdräkt med texten ”gullegrisen”, grymtar till ibland, men är än så länge lyckligt ovetande om vilken uppståndelse hon orsakade för ungefär fyra månader sedan. Hennes föräldrar hade nämligen inte en aning om att hon låg i magen förrän graviditeten hade pågått i 33 veckor. Det gör Selma snäppet mer unik än alla andra bebisar.

– Ja det är ju helt sjukt egentligen. Jag har alltid varit den som har sagt att man inte kan gå runt och vara gravid utan att veta om det. Men det får jag ju äta upp nu (skratt).

Vi träffar Karin Toftling och Selma i den ombonade lägenheten på Tolefors gård i Linköping. Hit flyttade Karin och sambon Andreas, som är på jobbet när vi kommer på besök, för ett och ett halvt år sedan. De bor i en av gårdens flyglar och har härliga grönområden runt husknuten. Här finns det gott om utrymme för utomhuslek när Selma vuxit till sig lite.

– Jag och Andreas hade väl småpratat om barn, men inte försökt aktivt och vi tänkte kanske att vi skulle flytta till hus först. Dessutom gjorde jag en abort för många år sedan och när jag och en tidigare pojkvän försökte bli gravida så gick det inte. Därför hade jag känslan av att jag inte kunde bli gravid igen och det spelade också in. Men det kunde jag ju visst, säger hon och tittar ömt på den lilla varelsen som kom som en ordentlig, men väldigt välkommen överraskning den 3 april i år.

Hur de kunde missa graviditeten så länge? Ja, det kan låta som ett mysterium. Det fanns ju faktiskt en hel del som tydde på att Karin var gravid.

– Ja, det fanns hur många tecken som helst. Hade jag samlat ihop alla under tiden så hade jag nog insett, men det gjorde jag aldrig.

Förutom att ljumsken smärtade försvann mensen, hon gick upp en hel del i vikt, det bökade lite i magen och så fick hon dille på lakritspengar.

– Jag minns en gång i höstas när jag och Andreas var och handlade. När vi gick förbi godishyllan hittade jag påsar med lakritspengar och kunde absolut inte gå förbi. Jag slängde ner säkert tio påsar i vagnen och då sa Andreas på skoj ”är du gravid eller?”. Det är ju komiskt så här i efterhand.

I julas fick Karin plötsligt fruktansvärt ont i ljumsken. Hon kunde knappt ta sig upp för trappan till sovrummet och att ta sig upp ur sängen var en ren pina. Hon gick till läkaren som konstaterade att hon hade en muskelbristning. Hon ordinerades vila och blev sjukskriven från jobbet som förskollärare. Att sköta jobbet med lyft, lek och allt vad det innebär var omöjligt.

– Jag hade precis fått nya uppdrag på jobbet och blivit arbetsledare, dessutom skulle jag vidareutbilda mig. Men det gick helt enkelt inte, i stället gick jag hos sjukgymnast och till läkaren varje gång jag behövde förlängd sjukskrivning. Det var fruktansvärt frustrerande att ha så ont och ingenting hjälpte.

Berättade du för läkaren att mensen försvunnit?

– Nej det gjorde jag inte. Alltså, det var ingenting jag ens tänkte på. Man går ju inte till läkaren och klagar på ljumsken och säger ”förresten, jag får inte min mens längre”. Det hör ju liksom inte ihop. Eller, nu förstår jag ju att det gjorde det, men det är inte det första man tänker på. Det borde ju ha kommit massa andra tecken först, tyckte jag.

I februari hade det gått två månader sedan hon blev sjukskriven. Smärtan var fortfarande olidlig och till slut tog sambon sökverktyget google till hjälp. När han sökte på ”ont i ljumsken” och ögnade igenom resultaten försvann alla tvivel.

– Det kom upp fem resultat och fyra av dem efterföljdes av ”gravid”. När han läste symptomen för foglossning sa han bara ”du är ju gravid”. Då förstod jag direkt att det var så det var. Jag gjorde ett graviditetstest och det var så tydligt det bara kunde bli.

Men så finns det också omständigheter som gjorde att Karin och hennes sambo inte reflekterade över den växande magen.

– Jag har jobbat med min vikt i ganska många år och gjorde en magsäcksoperation för ungefär tio år sedan. När jag gick upp i vikt innan operationen försvann mensen och eftersom jag började gå upp i vikt nu så trodde jag att det berodde på det. Ryckningarna i magen trodde jag var någon form av muskelryckningar, det är först nu jag förstår att det faktiskt var fosterrörelser.

– Nu minns jag att Andreas låg och klappade mig på magen en kväll och sa att jag var så himla spänd, men inte ens då förstod vi (skratt).

Beskedet Karin och Andreas fick den där vinterdagen i februari var minst sagt omtumlande. Det gick en vecka innan de fick tid på mödravården och under den veckan hann det cirkulera en hel del i huvudet.

– Just då hade jag totaltpanik. Jag var livrädd! Jag hade ju inte levt som man bör göra när man är gravid. Jag hade druckit vin på fest och så finns det ju massor med saker man inte få äta. Jag var orolig att bebisen skulle vara skadad.

Väl på plats togs en hel del prover och Karin och Andreas fick se sin bebis som snart skulle vara redo att möta världen, trots att hon bara funnits i deras medvetande i en vecka.

– Det var så häftigt och jag var så otroligt tacksam över att hon var frisk och att allt såg bra ut. Det var ganska enkelt att förstå att jag var gravid, det var svårare att förstå att Selma snart skulle vara här hos oss. Helt plötsligt var jag världens lyckligaste, vi väntade barn.

Nu gällde det bara att hinna med allt som måste fixas inför bebisens ankomst. De flesta föräldrar har nio månader på sig, för Karin och Andreas del blev det knappt sju veckor.

– Vi var tvungna att lösa det, vi hade ju inget val. Jag hade en jättebra barnmorska som förstod att det var lite kris. I stället för den vanliga föräldrakursen hjälpte hon oss med en intensivkurs och gick igenom allt man måste veta. Min syster har tre barn och hon hade mycket vi kunde låna, vår hyresvärd renoverade barnrummet och vagnen köpte vi begagnad på Blocket. Vi hade tur, skulle vi köpt allt nytt hade det blivit väldigt mycket pengar på en gång.

Omgivningen tog nyheten bra, även om Karin förstås fick den inte helt oväntade frågan ”hur gick det till”, ett antal gånger.

– När jag förstod att jag var gravid ringde jag till mamma direkt. Hon blev överlycklig. Det är klart att det var lite pinsamt att gå till jobbet och berätta att jag var gravid och att det var därför jag hade varit sjukskriven de senaste månaden, men alla blev väldigt glada.

Eftersom graviditeten var så långt framskriden blev det inte helt enkelt att räkna ut när bebisen skulle anlända. På mödravården chansade man på 22 mars, men det dröjde ytterligare två veckor innan det hände något. Karin hade fått tid för igångsättning den 5 april, men natten till söndagen den 3 april satte förlossningen igång utan hjälp och 06.40 på föddes Selma. En liten tjej på 2950 gram.

– Det gick så snabbt och nu i efterhand är jag glad att jag inte hade vetat om graviditeten så länge. Jag har alltid bävat inför en eventuell förlossning.

Eftersom förlossningen gick så snabbt tvingades Karin till en operation strax efter Selmas ankomst. Under ett par dagar fick Andreas ensam ta hand om Selma. Nu har den lilla familjen lärt känna varandra och Selma är en självklar del av Karin och Andreas liv.

– Det har gått väldigt bra och moderskänslorna har kommit successivt, det är så olika för alla och för mig har det kommit mer och mer. Jag tror att mitt jobb som förskollärare har hjälpt mig väldigt mycket, det gör att jag är van vid barn.

Ja, hur det gick till när Selma låg i magen lär hon få veta tids nog. För visst är berättelsen något utöver det vanliga, precis som Selma själv.

– Tänk, jag hade ju världens bästa graviditet. Jag märkte ju inte ens av den.”

Jättefint skrivet tycker vi här hemma! 🙂

Kram Karin